Jaha, då var man opererad nu då.

Ca 12 i tisdags var det dags.... Var ganska nervös. Vi var 5 som gjorde det samma dag. 4 kvinnor och en man. Jag var nummer tre. När först ettan och sen tvåan åkte in och sen ut ur operationstummet blev jag mer och mer nervös.Lite var för att jag aldrig blivit sövd förut. Men den första "drogen" jag fick därinne var underbar...   Sen kommer jag inte ihåg så mycket mer. Fösrta natten låg vi fem i ett uppvakningsrum och den natten var inte att leka med. Tryckte på knappen efter sköterskan vääääldigt ofta för att få smärtstillande och något mot det hemska illamåendet. Kräktes en del den natten. Och att kräkas med en tom nyopererad magsäck är inget att rekomendera....

Dag två fick vi varsit litet rum. Med ställbara sängar och superfluffiga täcken. Synd bara att man mådde så pass dåligt att man inte riktigt uppskattade det fullt ut. Rummen var uppkallade efter vännerna i "Friends". Jag bodde i rum Rachel. Den dagen skulle vi även börja att intaga dryck.... 1dl drickyoughurt och 1 dl proviva fick vi. Jag fick väl i mig ca ½ dl allt som allt. Sen fick vi lite tabletter vi skulle ta och då kom allt upp. Sen fick jag väl bara i mig några ynka teskedar vatten den dagen. De andra verkade få i sig lite mer och fick behålla det. Så dag två gick mest åt att må illa, få dropp och slumra...

Dag tre var det hemgång. Än en gång verkade de andra få i sig, om än inte allt så något i alla fall. Jag fick lite dropp och sammanlagt ca ½ dl proviva den dagen.

Min kära sambo kom och hämtade mig vid 11 tiden. Bilresan hem gick bra men jag var lite trött. Sov en stund när jag kom hem. Sen kom älskade mamma och pappa ut och hämtade barnen så de fick sova där i 2 nätter så jag kunde vila.

Sen jag kom hem har jag mått ganska risigt och fått kämpa för varje tesked som ska ner. Och kramperna i magen och illamåendet blev bara värre och värre. Men tänkte lite som att: Ja ja det är en tuff dag idag men det blir bättre imorgon... Jo visst! I fredags natt vaknade jag vid 4 och mådde riktigt risigt. Men tog en ny morfintablett och led igenom hela lördagen oxå. Men i söndags morse orkade jag inte längre så då åkte jag in till akuten. Det blev ett besök på ca 4 timmar, väldigt plågsamma timmar. Med konstanterandet att jag hade kraftig förstoppning... Roligt värre tänkte jag men tur att det inte var något värre. Fick både laxerande droppar och lavemang. Och det var det värsta jag någonsin varit med om. Har en fläskläpp efter en avtuppning som bevis på det... Men nu tror jag det "löst" sig om man säger så...   

Som läkaren på akuten sa: Inget uttag, inget intag.

Så idag 6 dagar efter operationen är det lite lite bättre. Pratade med min kirurg uppe i Stockholm idag. Kändes bra. Han lugnade ner mig lite angående att jag fortfarande inte får i mig så mycket. Han är så lugn och mjuk att prata med. Så nu borde det bli lite bättre varje dag. Och jag är så tacksam för alla nära och kära omkring mig. Utan de skulle jag aldrig orka detta! Puss på er!

Idag ställde jag mig även på vågen...   Sedan den 3:e januari när jag började med flytkost har jag gått ner 8,9 kg...  

Nu ska jag slappa på soffan en stund och jobba på att få i mig något mer.